jag blir hellre jagad av vargar
Pappa suckade uppgivet då jag förklarade att han borde komma och stänga det där fönstret som stått öppet där nere eftersom jag inte kan förmå mig att ens öppna källardörren. Men han kom sent igår kväll och passade även på att döda ett av krypen som var påväg uppför trappen. Dom andra hade såklart gömt sig i mörkret och nu passar dom väl på att föröka sig. Usch, håret reser sig på armarna bara jag tänker på det.
Vi har bott i det här huset i över ett år och på den tiden har jag bara sett EN såndär långbent spindel, den fick dö och efter det har allt varit frid och fröjd. Och jag har sökt, tro mig. Men vi har å andra sidan aldrig haft några fönster öppna heller och bjudit in dom.
Och jag vet, spindelfobi är så sjukt fånigt. Men jag kan liksom inte behärska mig, det är den där reptilhjärnan som styr. M kallar duvor för råttor med vingar och skulle inte ta i en med tång. Själv skulle jag föredra att gosa ner mig i en säng med tusen duvor framför att sova i ett rum där jag vet att det finns EN spindel. Jag misstänker att jag borde söka hjälp...
jag krigar på
Det började med att jag hade tråkigt en kväll och hittade ett spel i en låda. Nu har jag tillbringat totalt 18 timmar av den här veckan med att kriga. Eller snarare 18 timmar fördelat på inte mindre än tre speltillfällen. Slår man ut det så har jag alltså snittat sex timmar per dag av dessa tre dagar. Varför har ingen berättat för mig att det är så kul att kriga? GTA kan ju slänga sig i väggen, modern warfare 2 is the shit! Inatt drömde jag till och med om krig, nästa steg är att få fyrkantiga ögon (som mamma brukade varna för då man spelade för mycket nintendo i början på nittiotalet). Om man hade kunnat få fyrkantiga ögon av för mycket tevehäng år 1992 hur fan skulle då ungarna se ut nu då det visas barnteve dygnet runt?
Annat var det på min tid då det enda barnprogrammet som fanns var bolibompa en halvtimme om dagen. Resten av tiden var man ute och byggde kojor, fångade fjärilar och hade picknick i någon närbelägen kohage.
Snart kommer iallafall M hem så jag kan sluta vara spelnörd. Och snart ligger vi i varsin solstol med varsin paraplydrink i näven. Det kan inte bli så mycket bättre faktiskt.
Bo
Tre gånger har det hänt att jag flera timmar efter promenaden blivit orolig och varit tvungen att gå ut på kattjakt. Alla dom tre gångerna har han befunnit sig inom hundra meter från huset men ändå inte lyckats ta sig hem. Han har helt enkelt blivit kvar på sitt gömställe och kommit farande som en raket då han hört mina rop, totalt överlycklig över att inte vara bortglömd.
Anledningen till att det bara hänt tre gånger är att jag numera ser till att katten är inomhus då det vankas promenad. Inget annat.
Feed me!
Yes Master
en inte alltför spännande lördag
Tittar på termometern och får ångest. Soligt och varmt ute, en riktig sommardag då jag borde ligga ute i en solstol och jobba på brännan. Eller kanske slita bort ogräset från odlingarna? sjukt oinspirerande Men jag är trött och idag tänker jag bara tänka på mig själv. Den enda som är berättigad att skriva måste-listor till mig är jag och det enda som står på den listan är att jag måste ha en dag då jag tänker enbart på mig själv. En ego-dag är en bra dag.
Bjöd mig själv på lunch, tomater och mozzarella. Något av det bästa som går att uppbringa på under fem minuter. Och något av det godaste som finns. Har jag nämnt att jag är en enkel människa? Nu är jag mätt och har återgått till att vara uttråkad.
Vaknade av telefonen klockan noll nio noll noll imorse. Höger arm var förlamad vilket gjorde det omöjligt att svara. Den tiden en ledig lördagmorgon finns det för övrigt ingen anledning att svara heller. Somna om vid den tiden brukar aldrig vara en bra idé så jag klev upp och drack femtioelva koppar kaffe istället vilket gjorde att jag kände mig en smula överaktiv och passade på att färga håret. Dom senaste två timmarna har jag varit kroniskt kissnödig, nackdelen med kaffe. Det och att man får gula tänder.
troubles will be gone
Underbar.
r.i.p
Det ligger en död fågel på baksidan av huset. Förmodligen en katt som tagit den eftersom den har ett stort hål i buken och eftersom den totalt saknar innandöme. Förmodligen Bosse dessutom, han verkar ha kommit på det där med jakt. Fågeln förtjänar en begravning, vi har redan en igelkott nedgrävd som M hittade överkörd här ute. Han vilar bredvid komposten. Det slutar väl med att vi har en hel djurkyrkogård i trädgården. Men det kryper i mig bara av tanken på att jag måste flytta den där fågeln. Jag har haft mini på besök ett par nätter och hon är tuffare än jag "det är ju bara att ta upp den på en spade och bära den dit bort" säger hon och pekar mot komposten "mm" säger jag och får lite ont i magen. Ser framför mig det där lilla livlösa ansiktet med den halvätna lilla kroppen helt täckt med flugor. Bäst att skjuta upp det till någon annan dag. Är blödig när det gäller djur, blödigare än när det gäller människor. Och fåglar ska flyga fritt inte ligga lemlästade och flugätna under mina syrenbuskar. kattjävel
Blundar man så ser man ingenting.
hellow
Sprättar en folköl och slår mig ner i soffan. Det luktar konstigt här, som att katten gått någon helt annanstans än på lådan och kissat ungefär. Har krupit runt på golvet och sniffat i hörnen, jag har lyft på varenda kudde i soffan, tittat i varenda sko. Nähä då är det väl en hjärntumör jag drabbats av. Är det inte då hjärnan brukar kunna koka ihop olustiga odörer? Eller det kanske jag bara tror för att jag såg det i en film nångång för längesen, någon hypokondriker som hittade på att han kände lukten av brända fjädrar eftersom någon inbillat honom att man gjorde det om man hade en härntumör. Bandits var det nog om jag inte minns fel. Det kanske bara är ljug?
Annars skulle det ju vara min vanliga tur, en stank av kattpiss i näsborrarna 24/7.
Gräset måste klippas, ett återkommande fenomen häromkring. Ett återkommande skittråkigt och ångestfyllt uppdrag kan man även beskriva det som. Antingen har vi kvarterets klenaste klippare eller så har vi kvarterets längsta grässtrån. Det kan vara en kombination av båda för det går aldrig riktigt som jag vill med det där klippandet. Maskineriet blev överansträngt och dog för en halvtimme sedan och efter några återupplivningsförsök och svordomar gav jag upp och gick in. Därav soffhänget och folkölen.
Dom där självgående gräsklipparna som är så dyra känns med ens väldigt prisvärda.
samma skit, annan dag
Sitter nedhasad i soffan med datorn på magen och en wannabe-latte i handen. En ny dag som måste fördrivas. Det där high on life var bara ett övergående stadium tydligen. Surprise surprise. Vaknade tidigt imorse, en och en halv timme tidigare än jag behöver. 06.32 för att vara exakt. Jag är för övrigt den enda jag känner som vaknar, flyger upp i panik och kastar mig efter mobilen för att kolla vad klockan är. En onödig stressfaktor i mitt liv den där rädslan för att försova mig. Mycket onödig. Fånig också.
Igår var det fredag men jag hade svårt att finna det där fredagshumöret som alla verkar gå runt och sväva med. Fredagar är ingen speciell dag. Man jobbar, kommer hem och ofta ska man jobba dagen efter. En fredag är ungefär som en torsdag. Och bara på tal om veckodagar... ända sen jag var liten har alla dagar haft en färg, undrar om det är så för alla.
Måndag är svart, tisdag är grön, onsdag är inte röd och inte rosa men något av en mix...typ lila kanske, torsdag är orange, fredag är gul, lördag är vit och söndag är röd. Inga konstigheter där alltså. Eller? Om nu alla har tänkt alla veckodagar i färg, tänker då alla på samma färger eller kan det vara olika? Människan är ett komplext djur.
sova? nu?
Man tänker tanken måste lägga mig sen klickar man vidare. Kollar på klockan skit också jag måste verkligen sova nu och sen klickar man lite till. Jag inbillar mig dessutom att jag inte kan överleva utan dator. Jo säkert. Det skulle förmodligen vara det bästa som skulle kunna hända mig.
Men nu är det dags att sova på riktigt.
Nu.
Snart.
bikinibekymmer
Nu är det tydligen konstaterat, det ÄR höst. Jag behöver en bikini, ännu hellre tre. Det är bara att glömma slutsåld slutsåld slutsåld ALLT är slutsålt! Inte så konstigt kanske eftersom normala människor brukar köpa sina strandoutfits i början av sommaren. Jag gjorde en inventering i garderoben igår kväll, det var inte mycket att hurra för. EN bikini har jag som sitter lite sådär bra. Det har funkat bra att bara äga en bikini eftersom jag inte haft semester och alltså inte haft tid att hänga på stranden varje dag. Snart har jag tid att hänga på stranden eller vid poolen i 15 dagar, då skulle det väl kännas ganska bra att ha mer än en bikini att tillgå. Det är mindre än en månad till vi åker. Jag är sur.
loppisdag
Det är höst i luften och det regnar mest hela tiden. Sorgligt nog kan man nog konstatera att sommaren börjar gå mot sitt slut. Igår kväll blev det en roadtrip ut till havet där grisen fick roa sig bland vågorna. Hon är galen i vatten...och sand som man ser på bilden i förra inlägget.
Idag regnade det som vanligt så vi drog iväg på loppisrunda. Det blev mera tittande än shoppande, hade jag haft en hästhandlarplånbok fylld till brädden med stora sedlar hade jag fyndat en hel massa saker. Sorgligt nog är jag varken hästhandlare eller har en stor plånbok så allt jag kom hem med var en stor glasburk som ska få fungera som ljuslykta. Pappa hade bett att jag skulle inhandla en mortel och jag misstänker att mannen bakom kassan nyttjar starka mediciner.
"Jaaaahaaaaaaa såååååå nuuuuuu skaaaaaa duuuuuuu heeeeeem åååååååå kroooooossaaaaaa kryyyyddoooooor" drömmande blick ehh...ja just det lämnar fram en femhundring "oooj ooooj deeeet bliiiiir" *paus* "treeeeehuuuundratreeettiiiiii" *paus* "huuuur myyyyycket skaaaaa duuu haaaaa tiiiillbaaaaaka dååååå?" *lång paus* ja alltså 170 kr skulle jag gissa "eeeeeetttthuuuundraaaaasjuuuttiiiiiiii oooookeeeeejjjj" ögonen går nästan i kors av koncentrationen att få fram rätt sedlar ur kassan
Det är ofta riktiga original som sysslar med att sälja gamla grejor....
Jag fick för övrigt även visa mina skills i backning och vändning på smal skogsväg. Jag hamnade inte i diket och lyckades undvika att trycka in fronten i en trädstam men för övrigt var det väl inte direkt en prestation att skriva hem om. Vi överlevde. Punkt.
Jag åkte hemifrån imorse med en blå bil och kom hem med en brun, man hade kunnat tro att jag varit ute och praktiserat min körning offroad, i ett lerdike. Då är det tur att man är minstingen i familjen och alltså för liten för att göra tråkiga saker som att tvätta bilen själv. Pappa fixa.
Nu är bilen blå igen och dessutom renare än innan. Ett gratis grillmiddag och en gratis biltvätt på samma dag, det är ju helt fantastiskt.
Varför hon kallas grisen? Ja det är en gåt...
Varför hon kallas grisen? Ja det är en gåta...
high on life
Klick
Klick
Klick
För någon vecka sen kände jag mig misstänkt gravid, inte visuellt men däremot hade jag en hel del konstiga cravings och ett oroväckande illamående som förföljde mig från morgon till kväll. Vi kan ju konstatera att det inte var någon bulle som höll på att gräddas i min ugn däremot är skengravid ett trovärdigt alternativ.
Inte har jag haft någon pms heller, tvärtom har jag lallat runt med ett fånigt flin hela dagarna och känt mig hög på livet. Fantastisk känsla!
Igår var vi på utflykt Elin och jag.
Nja kanske inte men nästan.
Vi besökte i själva verket baggböle herrgård, gick uppför världens längsta trapp, lyckades gå vilse, tittade på ett skrämmande konstverk och lallade runt bland buskar och träd i aboretumet (aboretet?...här har vi inga högskolepoäng inte...).
Men det fanns alltså buskar och träd där som härstammar från östasien, i ett aboretum experimenterar man med att odla arter som normalt inte växer här uppe i norr och sen kontrollerar man hur dom klarar klimatet o.s.v.
Nu fick jag ett tillfälle att låta smart också men kan ärligt erkänna att hade någon frågat mig igår morse vad ett aboretum är hade jag förmodlingen gissar på en fiskodling (abborretum). Så bildad är jag.
28 år och dement
Igår kväll var det dags att tvätta så jag laddade tvättmaskinen och satte igång den sen var det dags att sova. Tur man har torktumlare liksom, då kan man ju alltid paniktorka grejerna på morgonen innan man far till jobbet. Fiffigt.
Imorse väcktes jag mitt i en trevlig dröm av att det dånade och levde om utanför fönstret. Först blev jag förbannad och tänkte "vad fan, måste dom verkligen börja med vägarbeten då folk fortfarande ligger och sover" sen kom hjärncellerna ikapp och jag insåg att det jag trodde var traktorer, grävmaskiner och allt annat jox dom brukar hålla på med i själva verket var ett riktigt rejält ösregn samt åskknallar. Smart tjej.
Så jag kliver upp, duschar och drar ut alla kontakter. Lite lätt neurotiskt och förmodligen något mamma präntat in i våra små hjärnor då vi var yngre. Åskan är farlig, rätt som det är slår den ner i huset och då brinner det ner. Typ.
Plötsligt kommer jag på TVÄTTEN! Jag skyndar mig ner i tvättstugan för att hinna tumla ett par jeans innan det är dags att åka.
Bara för att inse att tvätten är torr, tvättmaskinen har liksom aldrig kunnat starta eftersom jag missat att stänga luckan.
What to say...
klick klick
LalaLalaLaaa
smärtande benpipor
Ikväll skiljer sig inte mycket från igår kväll. Jag och grisen har legat i varsin soffa och filosoferat. Jag har konstig värk i mina benpipor, M brukar skratta då jag påpekar det och menar att man inte alls kan ha ont i benpiporna, kanske i lederna men inte i benpiporna. Well...jag har ont i benpiporna punkt slut.
Nu har vi iallafall börjat prata om att åka på en liten semester i höst. Jag är en enkel människa, därför har jag kommit med typ 3000 olika förslag. En ärkesvensk roadtrip? Charter till kanarieöarna? Grekland? Thailand? Eller varför inte bara en längre vistelse i el stockholmo?
Eftersom vi är lika på den punkten att vi har lite svårt att komma till skott så återstår det att se om det blir någon resa överhuvudtaget. Vi är väldigt bra på att planera och spekulera iallafall. Annars kan man ju alltid köpa en box med alla säsonger av buffy och stanna inomhus en vecka. Jag hade uppskattat det. M hade dött.
och så kom saknaden
Jag och grisen har varit ungefär lika inspirerade idag. Vi har legat i varsin soffa och stirrat i taket, sovit lite mellan varven och sen stirrat i taket igen. Startade datorn någon gång under kvällen och helt plötsligt hade flera timmar passerat. Märkligt.
I övrigt njuter jag av att det inte är tryckande hetta ute, det får gärna storma och regna bäst det vill faktiskt. Då kan jag stanna inne med gott samvete samtidigt som blommorna får vatten. Eller regn gillar jag, det är rena terapin att gå ut och ställa sig barfota i gräset medan regnet öser ner.
Golvet i hallen och köket har iallafall kommit på plats, det blev ett ljust skeppsgolv. Ingen är gladare än jag över att det deprimerande mörkbruna laminatgolvet numera förpassats till soptippen. Ibland kan även en vattenskada vara något att bli glad för.
det är mycket nu
Tiden rinner iväg, snart är den här månaden slut och sen blir det höst. I helgen var det spektakel här i hålan, jag hade inte tänkt engagera mig så mycket i det spektaklet men barnet ville vara hos farmor och farfar så ja...det blev festligheter även för min del. Det är jag glad för, jag har haft sjukt kul. Roligaste på länge faktiskt.
Något golv har vi inte lyckats lägga än, det ligger två golvprover i hallen som man sneglar lite på då man går förbi. Det kommer att bli trevligt att få flytta in kylskåpet till köket igen där det hör hemma. Kylskåp är inte direkt en upphetsande inredningsdetalj, just nu står det i vardagsrummet = big No-No!
Igår installerade vi en fläkt i sovrummet eftersom det varit bastuhett varje natt. Imorse vaknade jag med ryggont, såklart. Svårt val, drömma mardrömmar och svettas nätterna igenom eller sova lite halvbra men även vakna halvförlamad. Suck.
beauty is in the eye of the beholder
Klickar mig igenom fotoalbum på datorn. Det finns mycket som är vackert här i världen. Blommande syrener en försommarkväll till exempel...
...eller den rostiga kanten på en plåtkruka...
...orkidéer behöver inga ord...
...inte heller grisen...hmm...
Men det är liksom alla dom här sakerna som gör mig glad.
Detaljerna.
snoris
Sitter här och snörvlar med dagens första kaffekopp. Dom senaste dagarna har min röst inte riktigt varit i ordning, jag har låtit misstänkt lik en whiskeydrickande gammal farbror då jag försökt kommunicera. Igår innan läggdags sjöng jag och kiddo lite singstar. Ett filmkameramoment, yes indeed! Jag med min farbrorsröst och kiddo med spexig dans. Han vet hur man lever sig in i saker. Man blir glad.
Jag blir överhuvudtaget lite allmänt glad över att det finns en till liten människa i huset. Var lite nervös innan han kom däremot eftersom jag brukar behöva mitt space. Fast jag jobbar ju på dagarna så vi behöver inte trampa varandra på tårna. Jag kanske är en familjemänniska trots allt.
Igårkväll hade vi några av M's kompisar på besök. Jag hade gått runt hela dagen och känt mig ontikroppen-sliten och hade en plan om att slänga mig i soffan med en film och en påse chips efter jobbet. Så blev det inte men det är väl det livet handlar om, överraskningar. Vi tog någon öl och spöade varandra i kubb så det blev en vuxen fredagkväll oavsett.
Nu ska jag gå upp och väcka "familjen", sist jag tittade in i sovrummet låg M och grisen sked och snarkade ikapp. Också en detalj som man blir glad av.