det där med julklappar

Varje år, dagen före julafton, brukar jag bestämma mig för att nästa år ska jag minsann börja köpa julklappar redan i augusti. Det skulle förenkla mycket, inte minst ekonomiskt. Men nejdå, tidsoptimisten i mig tänker att äsch jag har ju flera måååånader på mig, det är lugnt. Och sen sitter jag där i mitten på december utan en enda julklapp inhandlad och med en hel massa stress i kroppen.
Och det där snacket om att julen handlar om att samlas och umgås är bara bullshit. Hur kul är det att ha en julgran om det inte ligger några julklappar under den? Så just därför planerar jag att inhandla varendaste liten julklapp i helgen.
Jag har köpt en...bara typ 15 kvar...

Jag tror december blir en bra månad för tvångsbantning.

"moralens väktare är aldrig bekymrade för sig själva utan bara för andra"

En av dom bästa sakerna med att läsa lokaltidningen på nätet är att man även får glädjas åt mer eller mindre iq-befriade kommentarer skrivna av människor som med all sannolikhet även är aktiva med att sprida sina svartvita budskap på familjelivs forum (bara en kvalificerad gissning).

Oj, det där blev nog den längsta meningen i bloggens historia.

Men tillbaka till saken. Om man sett idol så vet man att Jay och Minna är i final, om man hänger med någotsånär i mediabruset så vet man också att Jay rökt på i Helsingborg. Det faktum att man tillåts gå vidare i en musiktävling trots det fruktansvärda faktum att man puffat på annat än gul blend har väckt en del känslor.
Herregud, människan ska ju vara förebild för små små barn och då kan man minsann inte hålla på med KNARK. Jag skulle verkligen vilja träffa dessa "perfekta" mammor, pappor, studenter och pensionärer som vågar yttra sig. Jag skulle vilja titta igenom deras skivsamlingar och bokhyllor och jag kan garantera att jag kommer att hitta musik framförd av artister med fler lik i garderoben än jack the ripper. Jag kommer att hitta böcker skrivna av författare med alkohol och tablettmissbruk, jag kommer att hitta sektmedlemmar och hustrumisshandlare. Nämn en negativ egenskap som vi ABSOLUT inte vill att våra barn ska ta efter och jag kommer att finna den.
Börjar ni förstå var jag vill komma? Bra!
Vi kan ta melodifestivalen som ett exempel då detta evenemang kan liknas vid en stor godispåse full av garderobslik. Carolas medlemskap i livets ord (det råder delade meningar om huruvida livets ord är en sekt men det är inget jag personligen skulle uppmuntra mina barn att gå med i), Kikki Danielssons upprepade rattfyllor, Nordman och Christer Sandelin är ju båda gamla knarkare osv osv.

Det må vara ohälsosamt men det är definitivt varken ovanligt eller onormalt att peta i sig diverse substanser om man vistas i rampljuset. Det finns en idé om den perfekta människan men det kommer för alltid att stanna som just en idé för INGEN är perfekt. ALLA kommer någon gång i livet att trassla till det för sig på ett eller annat sätt. Det ligger i människans natur att bygga upp visioner om perfektion som är helt omöjlig att uppnå. Till och med i bibeln kan man läsa att "det finns ingen människa som inte syndar" så vad har vi då för rätt att döma ut varandra?
Och ska man nu döma ut någon så kan man väl välja någon som dunkat sin flickväns huvud i badkaret eller som förgripit sig på små barn. En joint känns med ens väldigt liten i sammanhanget, eller hur!?


inte idag heller

Ahhh sovmorgon. Grisen är överlycklig över att inte behöva kliva upp, lägger sig nära nära och vakensnarkar. Jag kliver motvilligt upp efter någon timme av takstirreri och allmänna lördagsgrubblerier, tänker att jag borde göra något bra av den här dagen. Lyssna på musik som bara jag gillar, storstäda hela huset, bada grisen, städa bilen. Men först en dusch eftersom jag mår lite spontant illa av tanken på att jag inte duschat sen i torsdags. Sätter igång duschen och låter vattnet flöda medan jag springer ut och pluggar i motorvärmaren. Kommer in, går in i badrummet...ingen varm vattenånga, ingen imma på spegeln, inget varmvatten idag heller.


Man kan gå hem till någon annan och duscha, jorden går inte under. Det finns människor här i världen som aldrig får ta en ordentlig dusch. Tänk på barnen i afrika...bla bla. Nej jag har ingen lust att tänka på barnen i afrika och sitta här i min smuts och känna solidaritet med dom mindre priviligerade. Allt jag känner är mitt flottiga hår som sitter fastklistrat mot hårbotten. That's all.



sherlock

Har ägnat kvällen åt att leka detektiv och detta resulterade i skrämmande men också mycket humoristiska fakta. Internet är fantastiskt.  

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det, vet inte om jag vill prata om det överhuvudtaget. Too sick!

Så vi låter det vara så tills vidare.



Ja just det, när jag kom hem från jobbet idag fick jag inte duscha eftersom jag inte hade varmvatten. Tack så jävla mycket E-on! Det känns en aning primitivt att inte ha varmvatten en eftermiddag i december år 2010. En aning bara...


vinter ute, vinter inne



Gör i stort sett inget annat än jobbar och sover. Vinter är verkligen inte min årstid och idag då jag skållade min frusna kropp i duschen hade skrubbvanten frusit fast i fönsterhyllan. Det är humor. Konstigt nog är just badrummet det varmaste rummet på nedervåningen men den där iskylan letar sig uppenbarligen in genom dom minsta springor.



istid


Av någon anledning känner jag viss samhörighet med det där lammet.

Termometern visar -24,2 och jag känner spontan tacksamhet över att jag inte föddes som rådjur. Det är synd om uteliggardjuren dessa istidsnätter.
Mina djur är inneliggare, soffliggare närmare bestämt. Det märks alltså att jag uppfostrat dom väl. Efter jobbet idag klämde vi ihop oss alla tre under filten i soffan och somnade in. Det finns många olika sorters sömn, sova i bilen till exempel är ju en klassiker som funkar i alla lägen men eftersom det kan vara lite klurigt att hitta någon som vill spendera kvällen med att köra runt en sovande tjej så får soffan fungera som ett bra substitut. Och då det gäller soffsömn så är stadiet där man vänder sig om och tänker att "jag kan lyssna på teven" det absolut bästa.
Idag drog jag på mig mjukisbrallan och körde iväg mot gymmet. När jag närmade mig fick jag ett infall av akut lathet så jag körde förbi. Jag är sjuk, jag vet. Men efter några mentala bitchslaps så kom jag till sans och vände tillbaka. Det är ju det där med karaktären och jag hade samma problem då jag hade häst. Varje eftermiddag förbannade man sig själv för att man skulle ha den där jävla hästen men när man väl kom till stallet ville man aldrig gå hem.

down memory lane och nu är det jul igen

Har försökt få till lite julstämning här men det blir ju inte så juligt då man inte är så förtjust i julsaker. Några stjärnor har iallafall fått ta plats innanför fönsterrutorna och EN ljusstake. Lite eld i öppna spisen, min man, lite glögg eller en irish och fairytale of new york är allt som fattas. Perfektion i all sin enkelhet.

Igår fick jag med mig en låda minnen hem från mamma och pappa så kvällen spenderades med att läsa brev från längesedan och gamla dagböcker. Och jag grät som ett barn.
Jag vet inte om det är en särskilt bra grej att spara på saker. Måste man verkligen minnas allt? Jag är inte så säker...bra saker är bra att minnas för då blir man glad men allt som bara är överjävligt, allt som inte gör annat än gröper ur hjärtat, bör man verkligen spara på sånt? Vad blir egentligen bättre av att man gräver runt i det förflutna?

Jag kan inte komma på en enda sak.

jag har inte blivit bortförd av utomjordningar

Jag har inte blivit bortförd alls faktiskt chockerande nog. Och jag har inte tagit nån bloggpaus eftersom hela konceptet med att ta bloggpaus är helt sjukt fånigt. Antingen har man nåt att säga eller så håller man käften. Att informera någon om att man tänker hålla käften känns överflödigt. Det lär märkas.
Dom senaste veckorna har jag iofs inte hållit käften det minsta, jag råkar vara riktigt dålig på det där med tystnad. Bla bla bla....24/7.
Pratar jag inte så sover jag.

Istället för att nörda vid datorn på kvällarna har jag till exempel läst alla sidor i DN, druckit 300 koppar kaffe, ätit fiskpinnar, krigat i modern warfare, stickat strumpor och powernappat mig igenom kvällarna. Så min tillvaro har varit givande och nördig på alla sätt och vis.

Igår deltog jag i ett yoga-pass för första gången i mitt liv och fick bekräftat att jag är ungefär lika smidig som en trebent älg med diskbråck. Det finns en del att jobba med här känner jag om jag inte vill vakna upp en decemberdag 2011 som 30-åring med hängbuk och sladdriga armar. Jag har fått för mig att det är det där sista året innan 30 som jag kommer att förfalla. Jag drömmer mardrömmar om det på nätterna, rynkorna växer, det bildas kratrar i låren och håret faller av. Vaknar varje morgon i chock. En begynnande 30-årskris alltså. Stackars stackars mig.


igår var det höst idag är det vinter

En snöskoter passerade nyss på vägen här utanför...

Känner att detta inte behöver kommenteras vidare.






och så kom den riktiga hösten

Hösten brukar vara en favoritårstid för mig men just nu känns det bara som att dagarna är oändligt grå och kvällarna deprimerande svarta. Självklart har ju bilen gått sönder också så nu är det cykeln som gäller. På sätt och vis är det bra eftersom jag annars exakt i detta nu hade befunnit mig framför godishyllan på konsum. Att cykla iväg dit i mörker och kyla är inte ens ett alternativ.
Igår drämde jag in armbågen i en dörr på jobbet. Smärtan var inte av denna värld, först blev jag svimfärdig och sen började jag kallsvettas över hela kroppen. Veklingen.
Konstigt nog så har jag inte bara fortfarande ont i armbågen utan även i resten av armen samt höger skulderblad. Mosade väl nån stackars nerv eller nåt. Tragiskt.

Idag var vi iväg och tittade på ett hus. Det väckte en del funderingar. Jag gillar vårt hus men det som vi skulle förändra och förbättra har liksom hamnat på väntelista och ersatts av en massa andra tråkiga saker. Jag känner mig hemma här men ändå inte. Svårt att förklara och svårt att sätta fingret på varför.
Det hade varit hur lätt som helst att göra det man vill om man bara hade haft obegränsat med pengar. Men ska man lägga ut en halv miljon lånade pengar på att renovera upp ett redan fungerande hus ska man nog vara ganska säker på att man tänker fortsätta bo där ett bra tag.
Det är det där med att binda upp sig...



Anledningen till att jag inte har bloggat ...

20101017263 (MMS)

Anledningen till att jag inte har bloggat - move


har jag missuppfattat meningen med att ha tvättmaskin?

Då jag kom hem idag hade grisen på något sätt lyckats placera en spya längst ut på mittenkudden i soffan.
Fräscht.
Knölade in överdraget i tvättmaskinen, ni vet den där uppfinningen som ska göra saker rena och väldoftande. Torkade givetvis (och med en och annan kväljning) bort det värsta innan.

Åker in till stan och kommer hem några timmar senare, kommer ihåg att jag startade en tvätt innan jag åkte hemifrån (redan här är det läge att bli chockerad), tar ut överdraget...som inte är ett dugg fritt från uppkastningar. Jag ljuger inte när jag säger att hela fläcken är kvar. Wtf!?

Så nu har jag handskrubbat skiten och på nytt placerat det i tvättmaskinen. Får väl hoppas den gör sitt jobb den här gången. Nu är det bara att vänta. Helst hade jag sovit  för längesen men jag är inte speciellt exalterad över att fåtöljincidenten ska upprepa sig (skumgummi över hela golvet och soffdynan hålformad som en sittring). Lät grisen sova borta också, bara för att vara säker (och för att jag var så sjukt kissnödig då jag körde hem så jag valde att köra rakt fram i korsningen där man borde ha svängt höger för att kunna hämta henne.)
Det gäller att prioritera.





"å där sitter dom å delar värsta fina ångesten ihop"

Har äntligen sett I Anneli. Fantastiskt!




Nu ska jag riva upp en halvmeter stickning och börja om. Sånt kan man också roa sig med.

självömkligt

Har inte haft så mycket annat för mig i helgen än en massa grubblande. Identitetskris light brukar jag kalla det. Ett numera återkommande fenomen.

Nästa år fyller jag 30, jag hade en gång i tiden mer storslagna illusioner om vad jag skulle ha åstadkommit vid 30 års ålder. Det kan ha något med det att göra...



Är trött mest hela tiden också. Förutom då det är dags att sova såklart, då ligger jag där och stirrar på taksprickorna och har dåligt samvete över allt jag inte orkat ta itu med.

Fast nu låter det ju som att jag inte gör ett skit på helgerna förutom sitter och tycker synd om mig själv. Det är bara en halvsanning. Jag har ju trots allt städat hela huset, lämnat tidningar i pappersinsamlingen, varit ute i skogen med gris, laddat och tömt tvättmaskinen femtioelva gånger, fixat ved och gnistgaller till öppna spisen samt läst ut mina senast inköpta böcker. Bland annat.

Och så har jag tyckt synd om mig själv.

Vissa dagar är det bara svårt att se saker ur ett positivt perspektiv.



Grisen i ett nötskal

20101010250 (MMS)

Finns det ett täcke eller en filt i närheten så ser hon till att hamna under det. Oftast fixar hon det alldeles själv med mer eller mindre lyckat resultat. Efter ett tag kan hon börja andas tungt, då är det dags att öppna upp lite så att hon får ett lufthål. På natten brukar hon sparka av sig täcket och då förvandlas hon till oroskråka för utan täcke kan ju inte en hund sova....ehh hehe.. Jag tror min hund har umgåtts för mycket med mig och för lite med sina hundkamrater. For real.


man behöver inte va modeguru för att ha vett

Kollade in på idols eftersnack precis som dom pratade om Minnahs tantblus. Och ja, det var exakt det första jag tänkte också då hon promenerade ut på scenen. Exakt!

Hade hon åkt ut hade man kunnat skylla på blusen.

Det är för övrigt chockerande att Sassa åkte ut. Schlager och smörpop verkar va svenska folkets grej.

Jag skäms.




just dropped in to see what condition my condition was in

Kvällen har spenderats med att;
1. Powernappa
2. Dricka kaffe för att vakna ur dvalan som infaller efteråt.
3. Läsa bloggar.

Precis som igår alltså. Jag börjar se ett mönster...


Det där med bloggar och bloggande är svårt. Eller lätt beroende på hur man ser det såklart. Det finns modebloggar och inredningsbloggar exempelvis,  någon substans i dessa bloggar är svår att hitta och därför återkommer jag sällan och gör jag det är det oftast av en ren slump. Att modebloggen blev ett fenomen är dessutom helskumt men det är ju bara att gratulera om det är någon som kan tjäna en extraslant på att visa upp "dagens outfit". I min värld är det totalt meningslöst men jag är inte heller någon modeguru så borde väl egentligen inte uttala mig.

Eller jo.

Men tillbaka till saken. Bloggande är svårt som sagt, eller det är svårt för såna som mig att nischa sig. Jag råkar nämligen tillhöra kategorin människor som liksom aldrig kan bestämma sig. Ska man vara privat eller ytlig? Rolig eller djup? Allvarlig eller ironisk?
Men allt det handlar om egentligen är sinnesstämningen för dagen. Jag är ombytlig och ojämn så det blir lätt lite...hmm...hoppigt.

Eftersom jag i perioder blir överinspirerad och exalterad av olika saker har jag även i perioder haft olika bloggar eftersom det känts konstigt att helt plötsligt börja skriva om inredning eller analysera tidningsartiklar och nyheter i en och samma blogg. Mina intresseområden brukar ha en tendens att skifta ganska rejält så jag insåg ganska snabbt det omöjliga i dessa projekt. Det hade blivit en neverending story av förvirring.

Dessutom hade jag blivit utbränd och utbränd är inte min stil.

Så nischen är alltså att det inte finns nån nisch.

Ok!?

Bra, då har vi fått klarhet.


är katten glad är jag glad

Läste ketchupmammans blogg och där har känslorna flödat angående om katter mår bäst ute eller inne.

Jag har haft både innekatter och utekatter i min ägo. Jag har haft innekatter som varje dag längtat efter att gå ut och jag har haft innekatter som inte velat gå ut trots att dörren stått öppen och jag bott på markplan. Så jag har väl dragit slutsatsen att alla katter blir lyckliga av olika saker. Dalton blev till exempel lycklig av att få ligga i handfatet på toaletten och han vässade hellre klorna på en klösbräda inne än på ett träd ute.
Tiger däremot rymde direkt han fick tillfälle trots att vi bodde på andra våningen och han var så olycklig av att vara innekatt så han försökte ta livet av sig genom att svälja en diskpropp. Efter att ha avlägsnat diskproppen ur magsäcken och betalat den nätta summan av 10000 kronor fick han flytta ut på landet och bli utekatt. Det passade honom alldeles utmärkt och han satte inte i sig några fler diskproppar men däremot en och annan råtta.

Då vi flyttade hit till huset hade grannen 3 eller 4 katter (har aldrig fått någon riktig koll på det där, många är det iaf) och vi hade 0, zero, nada! Däremot har vi en hund som mer än gärna jagat tillbaka katterna dit dom hör hemma. Detta har inte avskräckt katterna det minsta, snarare tvärtom. Men jag brukar tänka att om grannens katter ska få spatsera runt på min gård, håra ner mina utemöbler och använda utrymmet under altanen som toalett så har min hund rätt att jaga dom lite once in a while. Speciellt då dom faktiskt är på VÅR gård.  
Har folk problem med det kan dom ta in sina katter.

Sen är det ju förenat med vissa risker att låta katten springa runt lite som den vill utomhus. Den kan bli påkörd, den kan bli plågad av någon katthatare, den kan bli instängd osv osv osv. Men när det gäller Bosse så finns det inget alternativ såvida jag inte vill ha en apatisk, uttråkad och fet innekatt. Och bor man i hus känns det ju lite besvärligt att försöka hålla kattstackaren inne, speciellt på sommaren då man gärna vill ha dörrar och fönster öppna. Att inte få låta dörren stå öppen en endaste varm sommardag dom närmaste 20 åren låter ju en aning bisarrt.

Sen kommer det alltid att finnas rabiata kattägare som tycker alla andra kattägare gör FEL FEL FEL! Precis som det finns rabiata hundägare. Och inte minst rabiata småbarnsföräldrar (kolla in forumet på familjeliv så förstår ni vad jag menar). Vetabättre-människor som i själva verket inte vet ett skit gör mig ofta lite lätt allergisk. Herregud, ta ut spettet ur röven och slappna av.



Perfekt söndag! Chillar med katten, läser ...

20101003242 (MMS)

Perfekt söndag! Chillar med katten, läser söndags-DN, komponerar spelningslistor i spotify, kollar efter fynd på blocket, dricker ohälsosamma mängder kaffe, googlar onödig information och skiter totalt i alla måsten.


och så vänder vi lite på dygnet

Det blir aldrig riktigt bra då man häver i sig 3 gigantiska muggar kaffe efter klockan 8 på kvällen...
 
Vaknade för tidigt imorse, somnade om och sov alldeles för länge vilket i sin tur resulterat i att jag vandrat runt i någon slags halvdvala hela dagen. I ett försök att självmedicinera mitt sega tillstånd hinkade jag alltså kaffe och där koffeinet gick in gick tröttheten ut.

Nog för att jag är en nattmänniska men det hade ju varit fantastiskt smidigt om man samtidigt hade haft lätt för att ta sig upp på morgnarna. Och hur kan det komma sig att det är så sjukt lätt att vända på dygnet och i det närmaste en omöjlighet att vända tillbaka det?


Tidigare inlägg
hits