Det ligger en död fågel på baksidan av huset. Förmodligen en katt som tagit den eftersom den har ett stort hål i buken och eftersom den totalt saknar innandöme. Förmodligen Bosse dessutom, han verkar ha kommit på det där med jakt. Fågeln förtjänar en begravning, vi har redan en igelkott nedgrävd som M hittade överkörd här ute. Han vilar bredvid komposten. Det slutar väl med att vi har en hel djurkyrkogård i trädgården. Men det kryper i mig bara av tanken på att jag måste flytta den där fågeln. Jag har haft mini på besök ett par nätter och hon är tuffare än jag "det är ju bara att ta upp den på en spade och bära den dit bort" säger hon och pekar mot komposten "mm" säger jag och får lite ont i magen. Ser framför mig det där lilla livlösa ansiktet med den halvätna lilla kroppen helt täckt med flugor. Bäst att skjuta upp det till någon annan dag. Är blödig när det gäller djur, blödigare än när det gäller människor. Och fåglar ska flyga fritt inte ligga lemlästade och flugätna under mina syrenbuskar. kattjävel

Blundar man så ser man ingenting.