Har inte haft så mycket annat för mig i helgen än en massa grubblande. Identitetskris light brukar jag kalla det. Ett numera återkommande fenomen.

Nästa år fyller jag 30, jag hade en gång i tiden mer storslagna illusioner om vad jag skulle ha åstadkommit vid 30 års ålder. Det kan ha något med det att göra...



Är trött mest hela tiden också. Förutom då det är dags att sova såklart, då ligger jag där och stirrar på taksprickorna och har dåligt samvete över allt jag inte orkat ta itu med.

Fast nu låter det ju som att jag inte gör ett skit på helgerna förutom sitter och tycker synd om mig själv. Det är bara en halvsanning. Jag har ju trots allt städat hela huset, lämnat tidningar i pappersinsamlingen, varit ute i skogen med gris, laddat och tömt tvättmaskinen femtioelva gånger, fixat ved och gnistgaller till öppna spisen samt läst ut mina senast inköpta böcker. Bland annat.

Och så har jag tyckt synd om mig själv.

Vissa dagar är det bara svårt att se saker ur ett positivt perspektiv.