här var det dött ja

Skulle ju kunna hävda att jag haft så sjukt mycket att göra så jag helt enkelt inte haft tid att ens styra upp laptop-locket. Vilket till viss del i och för sig skulle kunna vara ett riktigt påstående eftersom det är dödligt ansträngande att bara släpa sig upp ur sängen på morgnarna.
Har inte haft så mycket på hjärtat heller. Jag har skrivit men inte delat med mig skulle man kunna säga. Mest för att den största delen som knappas in på datorn är rent nonsens och mest bara ett sätt att sålla och sanera.
Förr skrev författare sina utkast för hand, stackars jävlar vilken skrivkramp dom måste fått. Men jag medger att det finns en viss känsla i handskrivna dokument.

Den senaste veckan har iallafall inget speciellt minnesvärt inträffat. Inget jag kommer ihåg iallafall. Eller som jag kläckte ur mig i ett plötsligt infall av iq-noll "jag har så jävla dåligt minne, jag kommer inte ens ihåg sånt jag glömt". Jag är ju helt fantastisk. Faktiskt. På riktigt.

Igår blev det afrikansk buffé, alkohol, krogbesök och lite sådär allmänt lördagstrevligt. Åkte hem tidigt och vaknade tidigt imorse. Såg film ett par timmar i sängen innan jag klev upp å sen har liksom dagen bara försvunnit. Fixa fixa fixa. Hade mensvärk och fick en släng av akut pms/bakisdepression (uhhuuu jag är så eeeensaaamm, livet är vääärdelöööst, jag vill döööö) så jag bäddade ner mig i soffan, satte telen på ljudlös och somnade in som en liten spädkalv. Man blir som ny efter lite sömn.

Nu är det dags igen. Inte så mycket för självömkandet som för sömnen. Tänk om man kunde få somna nu och försätta kroppen i något slags autopilot-tillstånd för att sedan vakna upp om typ ett år. Typ som att få åka på mentalt vilohem. Det är en trevlig tanke, nästan lika trevlig som tanken på hur man skulle spendera ett stycke lottovinst på 50 miljoner. Undrar om det bara är jag som ligger och funderar på sånt under sömnlösa nätter...

Well well. Goodnight folks.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits