Det är höst i luften och det regnar mest hela tiden. Sorgligt nog kan man nog konstatera att sommaren börjar gå mot sitt slut. Igår kväll blev det en roadtrip ut till havet där grisen fick roa sig bland vågorna. Hon är galen i vatten...och sand som man ser på bilden i förra inlägget.

Idag regnade det som vanligt så vi drog iväg på loppisrunda. Det blev mera tittande än shoppande, hade jag haft en hästhandlarplånbok fylld till brädden med stora sedlar hade jag fyndat en hel massa saker. Sorgligt nog är jag varken hästhandlare eller har en stor plånbok så allt jag kom hem med var en stor glasburk som ska få fungera som ljuslykta. Pappa hade bett att jag skulle inhandla en mortel och jag misstänker att mannen bakom kassan nyttjar starka mediciner.
"Jaaaahaaaaaaa såååååå nuuuuuu skaaaaaa duuuuuuu heeeeeem åååååååå kroooooossaaaaaa kryyyyddoooooor" drömmande blick ehh...ja just det lämnar fram en femhundring "oooj ooooj deeeet bliiiiir" *paus* "treeeeehuuuundratreeettiiiiii" *paus* "huuuur myyyyycket skaaaaa duuu haaaaa tiiiillbaaaaaka dååååå?" *lång paus* ja alltså 170 kr skulle jag gissa "eeeeeetttthuuuundraaaaasjuuuttiiiiiiii oooookeeeeejjjj" ögonen går nästan i kors av koncentrationen att få fram rätt sedlar ur kassan

Det är ofta riktiga original som sysslar med att sälja gamla grejor....

 Jag fick för övrigt även visa mina skills i backning och vändning på smal skogsväg. Jag hamnade inte i diket och lyckades undvika att trycka in fronten i en trädstam men för övrigt var det väl inte direkt en prestation att skriva hem om. Vi överlevde. Punkt.
Jag åkte hemifrån imorse med en blå bil och kom hem med en brun, man hade kunnat tro att jag varit ute och praktiserat min körning offroad, i ett lerdike. Då är det tur att man är minstingen i familjen och alltså för liten för att göra tråkiga saker som att tvätta bilen själv. Pappa fixa.
Nu är bilen blå igen och dessutom renare än innan. Ett gratis grillmiddag och en gratis biltvätt på samma dag, det är ju helt fantastiskt.

Igår kväll var det dags att tvätta så jag laddade tvättmaskinen och satte igång den sen var det dags att sova. Tur man har torktumlare liksom, då kan man ju alltid paniktorka grejerna på morgonen innan man far till jobbet. Fiffigt.

Imorse väcktes jag mitt i en trevlig dröm av att det dånade och levde om utanför fönstret. Först blev jag förbannad och tänkte "vad fan, måste dom verkligen börja med vägarbeten då folk fortfarande ligger och sover" sen kom hjärncellerna ikapp och jag insåg att det jag trodde var traktorer, grävmaskiner och allt annat jox dom brukar hålla på med i själva verket var ett riktigt rejält ösregn samt åskknallar. Smart tjej.

Så jag kliver upp, duschar och drar ut alla kontakter. Lite lätt neurotiskt och förmodligen något mamma präntat in i våra små hjärnor då vi var yngre. Åskan är farlig, rätt som det är slår den ner i huset och då brinner det ner. Typ.

Plötsligt kommer jag på TVÄTTEN! Jag skyndar mig ner i tvättstugan för att hinna tumla ett par jeans innan det är dags att åka.

Bara för att inse att tvätten är torr, tvättmaskinen har liksom aldrig kunnat starta eftersom jag missat att stänga luckan.

What to say...

Ikväll skiljer sig inte mycket från igår kväll. Jag och grisen har legat i varsin soffa och filosoferat. Jag har konstig värk i mina benpipor, M brukar skratta då jag påpekar det och menar att man inte alls kan ha ont i benpiporna, kanske i lederna men inte i benpiporna. Well...jag har ont i benpiporna punkt slut.
Nu har vi iallafall börjat prata om att åka på en liten semester i höst. Jag är en enkel människa, därför har jag kommit med typ 3000 olika förslag. En ärkesvensk roadtrip? Charter till kanarieöarna? Grekland? Thailand? Eller varför inte bara en längre vistelse i el stockholmo?
Eftersom vi är lika på den punkten att vi har lite svårt att komma till skott så återstår det att se om det blir någon resa överhuvudtaget. Vi är väldigt bra på att planera och spekulera iallafall. Annars kan man ju alltid köpa en box med alla säsonger av buffy och stanna inomhus en vecka. Jag hade uppskattat det. M hade dött.

Jag och grisen har varit ungefär lika inspirerade idag. Vi har legat i varsin soffa och stirrat i taket, sovit lite mellan varven och sen stirrat i taket igen. Startade datorn någon gång under kvällen och helt plötsligt hade flera timmar passerat. Märkligt.


I övrigt njuter jag av att det inte är tryckande hetta ute, det får gärna storma och regna bäst det vill faktiskt. Då kan jag stanna inne med gott samvete samtidigt som blommorna får vatten. Eller regn gillar jag, det är rena terapin att gå ut och ställa sig barfota i gräset medan regnet öser ner.

Golvet i hallen och köket har iallafall kommit på plats, det blev ett ljust skeppsgolv. Ingen är gladare än jag över att det deprimerande mörkbruna laminatgolvet numera förpassats till soptippen. Ibland kan även en vattenskada vara något att bli glad för.

Tiden rinner iväg, snart är den här månaden slut och sen blir det höst. I helgen var det spektakel här i hålan, jag hade inte tänkt engagera mig så mycket i det spektaklet men barnet ville vara hos farmor och farfar så ja...det blev festligheter även för min del. Det är jag glad för, jag har haft sjukt kul. Roligaste på länge faktiskt.
Något golv har vi inte lyckats lägga än, det ligger två golvprover i hallen som man sneglar lite på då man går förbi. Det kommer att bli trevligt att få flytta in kylskåpet till köket igen där det hör hemma. Kylskåp är inte direkt en upphetsande inredningsdetalj, just nu står det i vardagsrummet = big No-No!


Igår installerade vi en fläkt i sovrummet eftersom det varit bastuhett varje natt. Imorse vaknade jag med ryggont, såklart. Svårt val, drömma mardrömmar och svettas nätterna igenom eller sova lite halvbra men även vakna halvförlamad. Suck.

Klickar mig igenom fotoalbum på datorn. Det finns mycket som är vackert här i världen. Blommande syrener en försommarkväll till exempel...

...eller den rostiga kanten på en plåtkruka...


...orkidéer behöver inga ord...


...inte heller grisen...hmm...

Men det är liksom alla dom här sakerna som gör mig glad.
Detaljerna.

Sitter här och snörvlar med dagens första kaffekopp. Dom senaste dagarna har min röst inte riktigt varit i ordning, jag har låtit misstänkt lik en whiskeydrickande gammal farbror då jag försökt kommunicera. Igår innan läggdags sjöng jag och kiddo lite singstar. Ett filmkameramoment, yes indeed! Jag med min farbrorsröst och kiddo med spexig dans. Han vet hur man lever sig in i saker. Man blir glad.
Jag blir överhuvudtaget lite allmänt glad över att det finns en till liten människa i huset. Var lite nervös innan han kom däremot eftersom jag brukar behöva mitt space. Fast jag jobbar ju på dagarna så vi behöver inte trampa varandra på tårna. Jag kanske är en familjemänniska trots allt.

Igårkväll hade vi några av M's kompisar på besök. Jag hade gått runt hela dagen och känt mig ontikroppen-sliten och hade en plan om att slänga mig i soffan med en film och en påse chips efter jobbet. Så blev det inte men det är väl det livet handlar om, överraskningar. Vi tog någon öl och spöade varandra i kubb så det blev en vuxen fredagkväll oavsett.  

Nu ska jag gå upp och väcka "familjen", sist jag tittade in i sovrummet låg M och grisen sked och snarkade ikapp. Också en detalj som man blir glad av.