Sov till 11 idag, en välförtjänt sovmorgon. Jag har ett svagt minne av att jag vaknade tidigare men eftersom jag hade dragit ner mörkläggningsrullgardinen så hade jag ingen aning om det var natt eller morgon. Just därför vågar jag aldrig dra ner den helt då jag ska upp tidigt. Det känns som att det finns en viss risk att jag helt enkelt bara somnar om. Idag var det okej att somna om, har ju sovmorgon till 15.00 (!). Underbart!

Igår städade jag och sen kom Elin förbi och introducerade mig för "mannen under trappan", nån sorts skum serie som går på SVT på söndagkvällar. Hur har JAG kunnat missa den? Jag som dessutom gillar SVT (reklamlöst är bra skit!). På söndag är det tydligen sista avsnittet. Nu måste jag ju se det för att få veta om det verkligen bor en liten man under trappan eller om pappan helt enkelt bara är psykiskt sjuk. Det är det som är det värsta med serier, man måste vänta så länge på nästa avsnitt.

Ikväll ska jag plugga. Måste börja med datateorin också, då jag finner tid till det vill säga (eftersom det är tre mil att åka varje gång och ont om bussar). Något annat som är skitdrygt är att jag haft huvudvärk varje dag i två veckor. Oftast är det mest bara irriterande men stundvis känns det som att ögonen ska pressas ut ur sina hålor. Vad handlar det om liksom? Kanske är jag bara stressad, det är mycket nu.


Förpackningen med tjurmuskel är slut. Ingen är tacksammare än jag.